Behandling

När astman behandlas är målet att barnet/tonåringen ska bli fri från symtom och inte begränsas i sitt dagliga liv eller vid fysiska aktiviteter. Lungorna ska fungera normalt och behandlingen ska helst inte ge några biverkningar.

​Astma är en komplex sjukdom. Ofta krävs att barnet eller tonåringen får flera behandlingar samtidigt. Det kan vara behandling med läkemedel, kunskap om sjukdomen och träningsråd. Barn och ungdomar som röker bör få stöd att sluta röka. Det gäller också deras närstående om de röker.

Olika yrkesgrupper behöver samverka

När olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samverkar ökar förutsättningarna för en god vård.  Förutom läkare och astmasjuksköterska, kan till exempel fysioterapeut, allergikonsulent och kurator/psykolog delta i behandlingen beroende på hur svår sjukdomen är och barnets/tonåringens behov.
 

Utbildning och stöd till egenvård

Barn och ungdomar med astma bör alltid erbjudas utbildning och stöd till egenvård – individuellt eller i grupp. Det gäller kunskap om sjukdomen, om behandling med läkemedel och kunskap om bra levnadsvanor. Det är även viktigt att inkludera familjen i utbildningen. Behovet av akutbesök i vården kan bli mindre med ökad kunskap om sjukdomen. Samtidigt kan livskvaliteten förbättras och sjukfrånvaron från förskolan och skolan kan minska.
 

Skriftlig behandlingsplan

Barn och ungdomar med astma bör erbjudas en skriftlig behandlingsplan. Planen utformas i samråd med barnets läkare och andra yrkesgrupper i astmateamet. Den gör det möjligt att justera läkemedelsbehandlingen utifrån symtomen, till exempel om besvären förvärras vid en infektion. Planen bör också innehålla träningsråd och i vissa fall vad som kan göras för att förebygga allergi.
 

Stöd att sluta röka

Passiv exponering för tobaksrök under graviditeten och uppväxten ökar insjuknandet i astma eller astmasymtom som en följd av infektion hos barn och ungdomar.
 
Om ditt barn eller du som vårdnadshavare röker bör ni erbjudas stöd för att sluta röka. I första hand bör det ske genom vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal, det vill säga en serie samtal med en utbildad tobaksavvänjare. Rökstopp leder till minskning av dagliga astmasymtom och bättre möjlighet att kunna kontrollera astman. För barn som redan har astma leder avslutad exponering för tobaksrök till färre inläggningar på sjukhus.
 

Fysisk aktivitet

Barn och ungdomar med astma är ibland mindre fysiskt aktiva av rädsla för besvär som kommer av ansträngning. Det kan leda till att tillvaron blir begränsad med sänkt fysisk kapacitet och försämrad hälsa. Därför bör barnet alltid erbjudas särskilda träningsråd av en sjukgymnast/fysioterapeut eller en astmasjuksköterska. Det kan minska de besvär som kommer av ansträngning och förbättra den fysiska aktivitetsnivån och kapaciteten. Till exempel leder uppvärmning i intervallform och simning i inomhusbassäng till färre besvär i luftvägarna jämfört med löpning eller cykling. Även styrketräning kan erbjudas.
 

Miljöåtgärder

Vid svår och okontrollerad allergisk astma kan luftrening med TLA, temperaturreglerat laminärt flöde, leda till viss positiv effekt. Det gäller för barn med återkommande symtom trots rekommenderad behandling med läkemedel. Sådan luftrening används på natten när barnet sover. Däremot bör barnet inte erbjudas kvalsterreduktion, till exempel madrasskydd, rengöring med kemiska ämnen, dammsugning med speciella filter. Det har inte visat sig leda till någon förbättring av astmasymtom eller minskat behov av astmamediciner. 
 

​Rekommendationer 

 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn/ungdomar med astma
  • vård där olika yrkesgrupper i vården samverkar
  • patientutbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp
  • föräldrautbildning (närståendeutbildning) individuellt eller i grupp
  • en skriftlig behandlingsplan
  • stöd att sluta röka (ungdomar som röker eller närstående som röker) 
  • specifika träningsråd vid andningsbesvär som kommer av ansträngning.

och kan erbjuda

  • konditions- och styrketräning till den som har otillräcklig fysisk kapacitet.

och bör inte erbjuda barn med allergisk astma

  • kvalsterreduktion med kemiska och fysiska metoder.

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.