Behandling med läkemedel

Inhalationsbehandling är basen för behandling med läkemedel vid astma. Med rätt läkemedel och bra inandningsteknik kan de flesta barn och ungdomar med astma slippa symtom och vara besvärsfria.

​Här kan du ta del av Socialstyrelsens rekommendationer om vad vården bör tänka särskilt på när de behandlar barn med astma. Det är alltså inte en komplett beskrivning av behandling med läkemedel vid astma. En fullständig beskrivning hittar du på Läkemedelsverkets webbplats.

På FASS för allmänheten kan man få information om de läkemedel man använder genom att skriva in läkemedelsnamnet i sökrutan.

På 1177 Vårdguiden finns en särskild sida om läkemedel vid astma. Där kan man läsa om hur läkemedlen används.

Läkemedelsverket, behandlingsrekommendationer

FASS, information om läkemedel

1177 Vårdguiden, läkemedel vid astma

Behandling av episodisk astma hos barn yngre än 6 år

Episodisk astma betyder att barnet inte har några besvär mellan tillfällena med astma. Det vanligaste är att besvären beror på en infektion, därför kallas den ibland infektionsastma. Men det kan även vara andra orsaker som finns vid enstaka tillfällen, till exempel kontakt med tobaksrök eller pälsdjur om man är allergisk mot det. 

Barn som har episodisk astma och är äldre än två år kan ges inhalationssteroider (kortison) som vidgar luftrören i samband med de tillfälliga anfallen av astma. Det lindrar symtomen.
 
Yngre barn, från sex månader och uppåt, kan ges leukotrienhämmare som vidgar luftrören.
 

​Rekommendationer 

 

Hälso- och sjukvården kan erbjuda barn med episodisk astma
  • inhalationssteroider till barn som är 2-5 år
  • leukotrienhämmare till barn som är 6 månader-5 år.

Behandling av återkommande astmasymtom hos barn yngre än sex år

Om det inflammatoriska tillståndet i luftrören är bestående talar man om kronisk astma. Barn som är äldre än sex månader och har kronisk, okontrollerad astma, det vill säga återkommande symtom trots rekommenderad läkemedelsbehandling, bör alltid erbjudas regelbunden behandling med inhalationssteroider. Det minskar risken för att astman försämras, dessutom minskar behovet av tillfällig medicinering.

Barn och ungdomar som får sådan behandling kan ibland hämmas i växten. De bör därför mätas regelbundet för att det ska kunna förebyggas.

Om inhalationssteroider inte ger tillräcklig effekt bör leukotrienhämmare eller långverkande beta-2-stimulerare erbjudas som tillägg. Långverkande beta-2-stimulerare bör erbjudas till barn som är över 4 år.

​Rekommendationer 

 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn från 6 månader till och med 5 år gamla, med återkommande astmasymtom
  • regelbunden behandling med inhalationssteroider
  • regelbunden mätning av kroppslängden vid behandling med inhalationssteroider.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn från 6 månader till och med 5 år gamla, som har otillräcklig effekt av inhalationssteroider

  • tillägg av leukotrienhämmare
  • tillägg av långverkande beta-2-stimulerare, om barnet är över 4 år.

Behandling av astma hos barn som är sex år eller äldre

Ett barn som tar kortverkande luftrörsvidgande beta-2-stimulerare mer än två gånger per vecka, men inte blir fri från besvär, bör i första hand erbjudas regelbunden tilläggsbehandling med inhalationssteroider. De dämpar inflammationen i luftrören. I vissa fall kan inhalationssteroider ges under en kortare period, men regelbundenhet ger bättre effekt.

I undantagsfall kan hälso- och sjukvården erbjuda barnet en kombinationsbehandling med inhalationssteroider och långverkande beta 2-stimulerare.
 
Om effekten av inhalationssteroiderna inte är tillräcklig bör barnet erbjudas tillägg av leukotrienhämmare eller långverkande beta-2-stimulerare. Långverkande beta 2-stimulerare kan ges från 4 år.
 

​Rekommendationer 

 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn med astma som är 6 år eller äldre och har behov av kortverkande beta-2-stimulerare mer än två gånger per vecka
  • tillägg av regelbunden behandling med inhalationssteroider.
    och kan erbjuda
  • tillägg av inhalationssteroid under kortare perioder.

och kan i undantagsfall erbjuda

  • tillägg av kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta 2-stimulerare.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn som är äldre än 6 år och som har otillräcklig effekt av inhalationssteroider

  • tillägg av leukotrienhämmare
  • tillägg av beta 2-stimulerare från 4 år.

Behandling av allergisk astma hos barn som är sex år eller äldre

För barn och ungdomar över 6 år som har allergisk astma kan det finnas anledning att vaccinera barnet mot det ämne det är allergisk mot, så kallad hyposensibilisering. Då ges upprepade sprutor med låga doser av det ämne som framkallar allergin.

Vid mycket svåra allergiska astmabesvär trots full behandling finns möjlighet att få anti-IgE-behandling med läkemedlet omalizumab.
 

Rekommendationer

 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn med allergisk astma som är 6 år eller äldre
  • anti-IgE-behandling med läkemedlet omalizumab om barnet har mycket stora besvär trots behandling med hög dos inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare

och kan erbjuda

  • hyposensibilisering.

Behandling av akut astma hos barn

Barn med akuta astmaanfall bör ges läkemedel som vidgar luftrören via spray och spacer. Barnet kan erbjudas sådana läkemedel genom inandning med nebulisator om det redan finns ett sådant hjälpmedel hemma. Barn som är två år eller äldre bör också ges inhalationssteroider (kortison) i hög dos. Alternativt kan kortison ges i tablett- eller sprutform. Vilket som väljs beror på vad som står i barnets behandlingsplan.
 
Teofyllin bör endast erbjudas i undantagsfall. Effekten är övergående och det finns risk för biverkningar.
 

​Rekommendationer

 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn med akut astma

  • luftrörsvidgande behandling med spray och spacer
  • inhalationssteroider i hög dos om barnet är 2 år eller äldre
  • kortison i tablett- eller sprutform om barnet är 2 år eller äldre.

och kan erbjuda

  • luftrörsvidgande behandling med nebulisator.

och kan i undantagsfall erbjuda

  • teofyllin om barnet är 2 år eller äldre.
 

 

 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.