Undersökning

Många som har astma vet inte om det. För att få en effektiv behandling krävs att en läkare ställer rätt diagnos och bedömer sjukdomens svårighetsgrad. När det gäller astma hos barn är det åldern och hur ofta barnet sökt vård för andningsbesvär som avgör om en astmautredning bör göras.

​Orsakerna till astma kan variera. Hos små barn är ofta luftvägsinfektioner den utlösande faktorn. Allergi är den vanligaste orsaken hos äldre barn och ungdomar.

Barnets sjukhistoria är viktig 

För att kunna ställa diagnosen är barnets sjukhistoria viktig. Då behöver frågor ställas till exempel om passiv rökning, allergi, perioder med försämring, fysisk aktivitet och frånvaro från förskolan eller skolan. För detta används oftast kvalitetskontrollerade frågeformulär som gäller astma.

Lungfunktionen kan mätas med dynamisk spirometri

Om det finns anledning att misstänka astma bör barn som är sex år eller äldre erbjudas en så kallad dynamisk spirometriundersökning med reversibilitetstest. En sådan undersökning mäter lungornas funktion. Den går till så att barnet med en utblåsning får blåsa ut så mycket luft det kan och mätning görs. Sedan ges medicin som vidgar luftrören och barnet får göra en ny utblåsning som mäts. Om testet visar att symtomen mildras när barnet får medicin som vidgar luftrören är det troligen astma. Barn som är som är yngre än sex år har däremot ofta svårt att genomföra mätningar av lungfunktionen.

Variationer i lungfunktion kan mätas med FEV 1 eller PEF-mätare

Vid lindrig till normal astma kan lungornas funktion vara normal i vila. Därför behövs ibland ytterligare undersökningar. Läkaren kan till exempel vilja mäta variationer i lungfunktion över en längre period, ofta två veckor, med en så kallad FEV1-  eller PEF-mätare. Det är viktigt att man får instruktion om hur mätningen ska gå till så att värdet blir rätt.

Allergiutredning med pricktest och blodprov

Om det finns en misstanke om allergi bör en allergiutredning göras med pricktest i huden eller analys av blodprov. Det görs för att visa på eller utesluta de vanligaste allergiframkallande ämnena som pollen, pälsdjur och kvalster.

Provokationstest

En annan metod för undersökning är provokationstest. Då får barnet/tonåringen gradvis andas in ett ämne under kontrollerade former, till exempel mannitol eller metakolin, för att framkalla en astmareaktion.

Ibland kan ansträngning provocera fram en reaktion i luftvägarna. Graden av den reaktion som framkallas av ansträngningen kan dock vara svår att mäta på ett tillförlitligt sätt.

NO-mätning i undantagsfall

Mätning av halten av kväveoxid i barnets utandningsluft, en så kallad NO-mätning, bör bara ske undantagsvis. Det kan också göras som komplement till andra undersökningar som spirometri med reversibilitetstest. Enbart NO-mätning kan varken säkert visa på eller utesluta astma. 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör för att ställa diagnos vid misstänkt astma erbjuda

  • dynamisk spirometri med reversibilitetstest om barnet är sex år eller äldre
  • allergiutredning med blodprov eller pricktest vid misstanke om ämnen som utlöser astman
  • frågor om exponering i inomhusmiljön, till exempel för mögel och fukt, vid misstanke om att sådana omgivningsfaktorer finns
  • astmautredning av barn och ungdomar som är sex månader eller äldre, om deras andningsbesvär har krävt inläggning på sjukhus
  • uppföljning för att ta ställning till astmautredning av barn mellan sex månader och tre år, som sökt vård akut med andningsbesvär mer än två gånger utan att bli inlagd
  • uppföljning för att ta ställning till astmautredning av barn som är mellan tre och sex år, som sökt vård akut med andningsbesvär utan att bli inlagd.

Hälso- och sjukvården kan vid behov för att ställa astmadiagnos erbjuda

  • FEV 1/PEF-mätning över flera dygn för att kunna upptäcka variationer i lungkapaciteten
  • indirekt provokationstest med mannitol
  • direkt provokationstest med metakolin
  • ett standardiserat ansträngningstest vid astma som misstänkts utlösas av ansträngning (standardiserat innebär att testet utförs så lika som möjligt från gång till gång).

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda

  • NO-mätning som enda metod för att ställa astmadiagnos vid misstänkt astma hos barn äldre än 6 år
  • indirekt provokationstest med torrluft.

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.