Behandling

När du behandlas för astma är målet att du ska bli fri från symtom och inte begränsas av astman i din vardag eller i samband med fysiska aktiviteter och träning. Dina lungor ska fungera normalt och behandlingen ska helst inte ge några biverkningar.

Astma är en komplex sjukdom. Ofta krävs att du får flera olika behandlingar samtidigt. Du kan behöva läkemedelsbehandling, lära dig mer om sjukdomen, stöd att sluta röka eller träningsråd. I primärvården finns ibland särskilda astma-KOL-mottagningar. Förutom läkare och astma-och KOL-sjuksköterska, kan till exempel sjukgymnast/fysioterapeut, allergikonsulent och kurator/psykolog delta i behandlingen beroende på sjukdomens svårighetsgrad och dina behov.
 

Utbildning och stöd till egenvård

Du bör alltid erbjudas utbildning och stöd till egenvård, individuellt eller i grupp, när du har astma. Du behöver kunskap om din sjukdom, om läkemedelsbehandling och om bra levnadsvanor. Målet är att din livskvalitet ska förbättras så att antalet försämringsperioder kan bli färre eller undvikas. Då kan sjukfrånvaron från arbetet eller skolan minska och behovet av akutbesök i vården kan bli mindre.
 

Skriftlig behandlingsplan

Du bör erbjudas en skriftlig behandlingsplan. Planen utformas tillsammans med din läkare och andra yrkesgrupper i astma-KOL-teamet. Den gör det möjligt för dig att själv justera din läkemedelsbehandling utifrån dina symtom, till exempel om besvären förvärras vid en infektion. Planen bör också innehålla råd om uppvärmning före träning och i vissa fall vad du kan göra för att förebygga allergi.
 

Stöd att sluta röka

Att sluta röka är en av de viktigaste åtgärderna vid astma. Rökstopp leder till minskning av dagliga astmasymtom och bättre möjligheter att kunna kontrollera astman. Om du röker bör du därför erbjudas stöd för att sluta röka, i första hand genom vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en utbildad tobaksavvänjare. Ibland kan du även behöva nikotinersättning eller andra läkemedel.
 

Fysisk aktivitet

Om du har astma kan det kännas svårt att motionera av rädsla för att ansträngningen ska utlösa besvär. Det kan leda till att din tillvaro blir begränsad, med sänkt fysisk kapacitet och försämrad hälsa som följd. Du bör därför erbjudas särskilda träningsråd, helst av en sjukgymnast/fysioterapeut. Det kan minska de besvär som kommer vid ansträngning och göra dig mer fysiskt aktiv. Till exempel leder uppvärmning i intervallform och simning i inomhusbassäng till färre luftvägsbesvär jämfört med löpning eller cykling. Även konditions- och styrketräning kan erbjudas.
 

Miljöåtgärder

Om du har svår och okontrollerad allergisk astma, det vill säga att symtomen återkommer trots rekommenderad behandling med läkemedel, kan luftrening med TLA (temperaturreglerat laminärt luftflöde) när du sover leda till viss positiv effekt. Däremot bör du inte erbjudas kvalsterreduktion, till exempel madrasskydd, rengöring med kemiska ämnen, dammsugning med speciella filter. Det har inte visat sig leda till någon förbättring av astmasymtomen eller minskad astmamedicinering.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med astma

  • vård med samverkan mellan olika yrkesgrupper
  • patientutbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp
  • en skriftlig behandlingsplan
  • stöd att sluta röka
  • specifika träningsråd vid astmabesvär som kommer av ansträngning.

och kan erbjuda

  • konditions- och styrketräning till den som inte har tillräcklig fysisk kapacitet. 
och bör inte erbjuda patienter med astma
  • minskning av kvalster i hemmiljön med kemiska eller fysiska metoder.

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.