Behandling med läkemedel

Inhalationsbehandling är basen för den läkemedelsbehandling som rekommenderas vid astma. Men tilläggsbehandlingar kan behövas ibland för att hålla astman under kontroll.

Med rätt läkemedel och korrekt inhalationsteknik blir de flesta personer med astma besvärsfria.
Här kan du ta del av Socialstyrelsens rekommendationer om vad vården bör tänka särskilt på när de behandlar vuxna med astma. Det är alltså inte en komplett beskrivning av behandling med läkemedel vid astma. En fullständig beskrivning hittar du på Läkemedelsverkets webbplats.

På FASS för allmänheten kan du få information om de läkemedel du använder genom att skriva in namnet på läkemedlet i sökrutan.

På 1177 Vårdguiden finns en särskild sida om läkemedel vid astma. Där kan du läsa om hur läkemedlen används.

Läkemedelsverket, behandlingsrekommendationer

FASS, information om läkemedel

1177 Vårdguiden, läkemedel vid astma

Behandling av astma hos vuxna

Kortverkande beta-2-stimulerare vidgar luftrören. Om du tar det mer än två gånger per vecka men ändå inte blir besvärsfri, bör du erbjudas regelbunden tilläggsbehandling med inhalationssteroider (kortison). Det dämpar inflammationen. I vissa fall kan inhalationssteroider tas under en kortare period, men regelbundenhet ger bättre effekt.

I undantagsfall kan hälso- och sjukvården i stället erbjuda dig tillägg av en kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta 2-stimulerare.
 
Om effekten av inhalationssteroiderna inte är tillräcklig bör du erbjudas tilläggsbehandling. I första hand blir det med långverkande beta-2-stimulerare. Kombinationen av inhalationssteroider och långverkande luftrörsvidgande medicin ger oftast god kontroll av astman.
 
Ibland får man ändå inte astman under kontroll. Då kan läkaren pröva att lägga till ytterligare en inflammationsdämpande medicin. Du kan då få ett läkemedel som hämmar effekten av så kallade leukotriener, som frisätts i luftvägarna vid astma. I andra hand kan du erbjudas långverkande luftrörsvidgande antikolinergika.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna patienter med astma som har behov av kortverkande luftrörsvidgande beta-2-stimulerare mer än två gånger/vecka
  • tillägg med regelbunden behandling med inhalationssteroid.

och kan erbjuda

  • tillägg med inhalationssteroid under perioder med astmaförsämring.

och kan i undantagsfall erbjuda

tillägg av kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta 2-stimulerare.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna patienter med astma som har otillräcklig effekt av regelbunden behandling med inhalationssteroider

  • tillägg av långverkande beta-2-stimulerare.

och kan erbjuda

  • tillägg av leukotrienhämmare som alternativ till tillägg av långverkande beta-2-stimulerare.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna patienter med astma som har otillräcklig effekt av regelbunden behandling med inhalationssteroider i kombination med långverkande beta-2-stimulerare

  • tillägg av leukotrienhämmare.

och kan erbjuda

  • tillägg av långverkande antikolinergika som alternativ till tillägg av leukotrienhämmare.

Behandling av en försämringsperiod vid astma

Du bör endast erbjudas antibiotika i samband med en försämringsperiod vid astma om det misstänks att du samtidigt har en bakterieinfektion. Behandlingen kan ge ökade biverkningar i form av illamående och är dessutom olämplig om du inte har en bakterieinfektion, med tanke på risken för resistensutveckling.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda vuxna med försämringsperiod av astma

  • antibiotika (det ska enbart användas om läkaren misstänker att patienten har en bakterieinfektion).

Behandling av akut astma

Vid akut astma, det vill säga ett astmaanfall, bör du erbjudas luftrörsvidgande läkemedel via inandning med spray och spacer.

Du kan erbjudas luftrörsvidgande läkemedel via inandning med nebulisator om du redan har ett sådant hjälpmedel.

Effekten av behandlingen när du använder spray med spacer eller nebulisator är likvärdig. Men spray med spacer är billigare och enklare att använda.

Om det inte räcker för att häva anfallet bör du erbjudas steroider (kortison) i tablettform. Det hjälper till att minska inflammationen i hela kroppen och har därför en kraftigare effekt.
 
Behöver du ytterligare lindring kan du ibland få en dos steroider via inandning. Den ska i så fall vara avsevärt större än din vanliga dos. Det minskar behovet av kortison i tablettform, som när det tas under lång tid kan ge större risk för biverkningar. Den allmänna rekommendationen är att steroiddosen för inandning då bör ökas fyra gånger, men det gäller inte alltid. Vad som gäller för dig ska finnas antecknat i den behandlingsplan du fått av din läkare.
 
Läkemedlet teofyllin kan ges i undantagsfall, men det har sämre effekt och vissa biverkningar.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna patienter med akut astma

  • luftrörsvidgande behandling med spray och spacer
  • kortison i tablettform.

och kan erbjuda

  • ökad dos av inhalationssteroider till fyra gånger underhållsdosen (men det gäller inte om patienten redan har en hög underhållsdos).

och kan i undantagsfall erbjuda

  • teofyllin, men andra åtgärder har bättre effekt och biverkningar finns med detta läkemedel.

och bör inte erbjuda vuxna med akut astma

  • ökad dos av inhalationssteroid till två gånger ordinarie dos, eftersom det saknar effekt.

Behandling av allergisk astma

Om du har allergisk astma kan det finnas anledning att vaccinera dig mot det ämne du är allergisk mot, så kallad hyposensibilisering. Då får du upprepade sprutor med låga doser av det ämne som framkallar allergin.

Vid mycket svåra allergiska astmabesvär finns möjlighet att få så kallad anti-IgE-behandling med läkemedlet omalizumab.

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med allergisk astma
  • anti-IgE-behandling med läkemedlet omalizumab om patienten har mycket svår astma
  • hyposensibilisering.

Behandling vid graviditet

Om du har astma och blir gravid bör du fortsätta att ta din astmamedicin. Målet för behandlingen av astma under graviditeten är precis som för icke gravida full astmakontroll. Basbehandlingen bör därför vara samma som hos icke gravida kvinnor eftersom astmaläkemedel inte har någon negativ inverkan på dig eller fostret.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda gravida kvinnor med astma
  • fortsatt behandling med astmaläkemedel under graviditeten.

 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.