Undersökning

Många som har astma vet inte om det. För att få en effektiv behandling krävs att en läkare ställer rätt diagnos och bedömer sjukdomens svårighetsgrad.

​Orsakerna till astma kan variera. Vuxna kan få astma både av allergiska och icke-allergiska orsaker som tobaksrök och dålig inomhusmiljö med fukt och mögel.

Det är ibland svårt att skilja astma från KOL. Men oftast kan en läkare ställa rätt diagnos med en noggrann beskrivning av symtomen.

Lungfunktion mäts med dynamisk spirometri

Om det finns anledning att misstänka att du har astma bör du erbjudas att göra en så kallad dynamisk spirometriundersökning med reversibilitetstest för att  mäta din lungfunktion. Undersökningen är i två delar. Den går till så att du med en utblåsning får blåsa ut så mycket luft du kan och mätning görs. Sedan får du medicin som vidgar luftrören och får göra en ny utblåsning som mäts. Om testet visar att dina astmasymtom mildras efter du fått medicin som vidgar luftrören, så har du troligen astma. 

Variationer i lungkapacitet kan mätas

Om du har lindrig till måttlig astma kan din lungfunktion vara normal i vila. Därför behövs ibland ytterligare undersökningar. Din läkare kan till exempel vilja mäta variationer i lungkapaciteten över en längre period, ofta två veckor. Då får du blåsa i en så kallad FEV1-mätare eller en PEF-mätare. Det är viktigt att du får instruktion om hur mätningen ska gå till så att värdet blir rätt.

Allergi utreds med blodprov eller pricktest

Finns det misstanke om att allergi utlöser din astma bör detta utredas med pricktest i huden eller analys av blodprov. Det kan visa på eller utesluta de vanligaste allergiframkallande ämnena som pollen, pälsdjur och kvalster.

Provokationstest

En annan undersökningsmetod är provokationstest. Du får då gradvis andas in ett ämne under kontrollerade former, till exempel mannitol eller metakolin, för att framkalla en astmareaktion.

Ibland kan ansträngning provocera fram en reaktion i luftrören. Graden av den reaktion som framkallas av ansträngningen kan vara svårt att mäta på ett säkert sätt.

NO-mätning i undantagsfall

Mätning av halten av kväveoxid i din utandningsluft, en så kallad NO-mätning, bör bara göras i undantagsfall, eller som komplement till andra metoder för att ställa diagnos. Enbart NO-mätning kan varken säkert visa på eller utesluta astma. 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör för att ställa diagnos vid misstänkt astma

  • erbjuda dynamisk spirometri med reversibilitetstest
  • ställa frågor om exponering i inomhusmiljön, till exempel för mögel och fukt, vid misstanke om att det är orsaken till astman.

Hälso- och sjukvården kan vid behov för att ställa diagnos vid misstänkt astma erbjuda

  • FEV 1-mätning eller PEF-mätning över flera dygn för att kunna upptäcka variationer i lungkapaciteten
  • allergiutredning med blodprov eller pricktest med ämnen som misstänks utlösa astman
  • provokationstest med mannitol eller metakolin
  • ett standardiserat ansträngningstest när det misstänks att ansträngning utlöser astman (standardiserat innebär att testet utförs så lika som möjligt från gång till gång).

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda

  • provokationstest med torrluft
  • NO-mätning som enda metod för att ställa diagnos vid misstänkt astma.

 

 

 Vad innebär rekommendationerna

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.