Läkemedel och hjälpmedel

Om du behandlas med läkemedel för din diabetes behöver du själv mäta ditt blodsocker regelbundet.

​Du kan själv mäta ditt blodsocker, det kallas egenmätning. Det innebär att du sticker dig i fingret och suger upp en droppe blod på en teststicka som du läser av själv med hjälp av en mätare. Mätningen kan göras enligt ett förutbestämt schema, det vill säga systematiskt. Du kan också följa blodsockernivån tillfälligt med en så kallad riktad egenmätning.
 

Riktad egenmätning tillfälligt

Tillfällig mätning kan behövas under perioder när blodsockernivåerna kan förväntas avvika. Det kan till exempel vara vid akut sjukdom, kortisonbehandling eller byte av mediciner. Du kan också mäta tillfälligt för att få kunskap om hur mat och fysisk aktivitet påverkar ditt blodsocker.
 

Systematisk egenmätning flera gånger per dag

De systematiska mätningarna innebär oftast att du får mäta blodsockret före måltid och två timmar efter måltiden. Det blir sammanlagt 6-7 mätningar under en dag. Denna typ av mätning brukar göras två dagar per vecka för att få besked om hur blodsockret varierar över dygnet.
 

Systematisk mätning vid behandling med insulin

Om du behandlas med insulin bör du mäta ditt blodsockervärde systematiskt. Det är en nödvändig förutsättning för behandlingen. Det är också en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarligt låg blodsockernivå, hypoglykemi.
 

Riktad mätning vid ändrad behandling

Om du inte behandlas med insulin bör du erbjudas riktade mätningar av ditt blodsocker. Det är särskilt viktigt i samband med förändringar i behandlingen och vid akut sjukdom. Det kan också göras i pedagogiskt syfte, för att du ska få mer kunskap om ditt blodsocker.
 

Systematisk mätning utan insulinbehandling

Du kan erbjudas systematisk egenmätning även om du inte behandlas med insulin för din typ 2-diabetes. Sådan mätning kan ha viss effekt på långtidsblodsockret.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med typ 2-diabetes
  • systematisk egenmätning av blodsocker vid insulinbehandling
  • riktad egenmätning av blodsocker vid livsstilsbehandling och/eller tablettbehandling vid speciella situationer 
och kan erbjuda
  • systematisk egenmätning av blodsocker till personer utan insulinbehandling.

Kontinuerlig blodsockermätning under huden med FGM eller CGM

Om du har typ 2-diabetes och problem med högt, lågt eller svängande blodsocker och behandlas med måltids- och basinsulin kan du erbjudas kontinuerlig blodsockermätning under huden. Det finns olika metoder för att mäta blodsockret under huden. De vanligaste metoderna är flash glucose monitoring, FGM och coninuous glucose monitoring, CGM. Båda metoderna mäter och visar aktuell blodsockernivå.

En skillnad är att FGM kan visa hur blodsockervärdet varit de senaste åtta timmarna. En annan skillnad är att CGM larmar om du har för höga eller för låga blodsockervärden. FGM kan heta lite olika i olika sammanhang. Det kan till exempel också kallas isCGM eller Freestyle libre.

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med typ 2-diabetes som behandlas med måltids- och basinsulin

  • kontinuerlig blodsockermätning under huden med FGM vid problem med återkommande hyper- eller hypoglykemi

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda patienter med typ 2-diabetes som behandlas med måltids- och basinsulin

  • kontinuerlig blodsockermätning under huden med CGM vid problem med återkommande hyper- eller hypoglykemi.

Ökad risk för komplikationer

Risken för att du ska få komplikationer till följd av din diabetes ökar ju högre ditt blodsockervärde är och ju längre tid du har haft diabetes. När din blodsockernivå är alltför hög kan du få komplikationer i de små och stora blodkärlen.
 

Skador på små blodkärl 

De minsta blodkärlen tar skada när de utsätts för högt blodsocker under lång tid. Sådana förändringar i ögats näthinna kan påverka din syn. De kan också ge skador på njurarna så att dialys eller njurtransplantation behövs. Nervskador och svårläkta fotsår kan också uppstå som en följd av skador i de små blodkärlen.
 

Skador på stora blodkärl

Skador i de stora blodkärlen kan leda till åderförkalkning, ökad risk för stroke, hjärtinfarkt och nedsatt cirkulation i benen.
 

Intensivbehandling minskar risken för komplikationer

Om du nyligen har fått en diabetesdiagnos och inte har någon känd hjärt-kärlsjukdom bör du erbjudas intensivbehandling. Det innebär till exempel att du får göra tätare besök hos diabetessjuksköterska eller läkare. Vid behov kan det också gälla besök hos andra yrkesgrupper i diabetesteamet. Du behöver också förändra dina levnadsvanor och göra flera kontroller av blodsockret varje dag. Det kan sänka ditt blodsocker till en nära normal nivå. 
 
En intensivbehandling ställer stora krav på dig som patient men forskning visar att detta minskar risken för diabeteskomplikationer. Ditt blodsockervärde ska vara stabilt på en bra nivå, utan att du för den skull har för lågt blodsocker, hypoglykemi.
 

Långtidsblodsocker

Ditt långtidsblodsocker, det vill säga halten blodsocker under de senaste två-tre månaderna bör ligga under 52 mmol/mol och inte överstiga 70 mmol/mol. Detta värde är det så kallade HbA1c. Enheten mmol/mol används just för långtidsblodsocker. Om det ligger över 70 mmol/mol ökar risken för komplikationer kraftigt.
 

Blodsocker vid enstaka tillfälle

Enheten mmol/liter anger blodsockerhalten vid ett visst tillfälle med värden som du känner igen från din egenmätning av blodsocker. Faktorer som ålder, vilken behandling som ges och benägenhet att få för lågt blodsocker gör att vissa patienter ändå behöver acceptera en högre nivå för sitt blodsocker. Vilken nivå som är lämplig för dig bedöms i samråd med din läkare.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda
  • intensivbehandling till patienter som nyligen fått typ 2-diabetes och inte har någon hjärt-kärlsjukdom 
och kan erbjuda
  • intensivbehandling till patienter som haft typ 2-diabetes en längre tid eller som har en hjärt-kärlsjukdom.

Blodsockersänkande läkemedel 

Om förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt behöver du behandling med läkemedel som sänker blodsockret. Det finns blodsockersänkande tabletter eller insulin. Din läkare talar med dig om vilket blodsockervärde du bör ha, ett målvärde som är anpassat för dig. Målet med behandlingen är att du ska vara fri från symtom och att komplikationer i blodkärl och nerver förebyggs.
 

Metformin i första hand 

I första hand bör du erbjudas behandling med metformin i tablettform som verkar genom att öka kroppens känslighet för insulin. Läkemedlet har god effekt på komplikationer från diabetes och även på hjärt-kärlsjukdom visar forskning. Det ska användas med viss försiktighet om du har nedsatt njurfunktion och behandlas med ACE-hämmare för att sänka ditt blodtryck. Försiktigheten gäller också om du tar antiinflammatoriska värktabletter, så kallade NSAID-läkemedel.
 
Metformin kan innebära ökad risk för brist på vitamin B12. Du bör därför erbjudas att ta blodprov för att undersöka om du har sådan brist.
 

Annan medicin vid behov

Om du inte kan ta metformin eller om du inte kan hålla en bra nivå på ditt blodsocker med enbart metformin kan hälso- och sjukvården erbjuda insulin och andra läkemedel som sänker blodsockret. Dessa läkemedel kan ges enbart eller som tillägg till metformin.
 

Tilläggsbehandling när sjukdomen fortskrider

Typ 2-diabetes har som sjukdom ett förlopp med gradvis försämring. Det innebär att många patienter med tiden behöver behandling med insulin. Om du får en kombination av metformin och insulin kan det ha en något bättre effekt på HbA1c och din vikt jämfört med om du enbart tar insulin.
 
Du kan också erbjudas tilläggsbehandling med sulfonureider eller repaglinid. Sulfonureider som stimulerar frisättningen av insulin och insulinbehandling har bevisad effekt på komplikationer av diabetes. Repaglinid som verkar på likartat sätt är kortverkande och tas före måltid.
 
Hälso- och sjukvården har en lång erfarenhet av dessa läkemedel. Det är dock väl känt att de samtidigt kan leda till en viss ökad risk att få för lågt blodsocker, hypoglykemi, och viktuppgång jämfört med enbart metformin.
 

SGLT-2-hämmare ökar utsöndringen av socker i urinen

Du kan även erbjudas andra läkemedel med blodsockersänkande effekt. Så kallade SGLT-2- hämmare ökar utsöndringen av socker i urinen och kan på så sätt sänka nivån på blodsockret.  SGLT-2-hämmare kan även ge en viss viktminskning.
 

GLP-1-analoger och DPP4-hämmare ökar egna insulinproduktionen

Du kan även erbjudas läkemedlen GLP-1-analoger och DPP-4-hämmare som främst verkar genom att öka kroppens egen produktion av insulin. De gör även att magtömningen går långsammare så att du snabbare känner dig mätt efter en måltid. Det minskar höjningen av blodsocker efter måltiden.
 
Forskningsstudier visar att tillägg av GLP-1-analoger ger en viktminskning med omkring två kilo i genomsnitt jämfört med verkningslösa tabletter, placebo. Men det finns risk för biverkningar som illamående, särskilt i början av behandlingen.
 

Diabetes och samtidig hjärt-kärlsjukdom

I forskningsstudier har GLP-1-analogen liraglutid och SGLT-2-hämmaren empagliflozin visat sig ha en gynnsam effekt på risken att återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det gäller personer med typ 2-diabetes som redan har en hjärt-kärlsjukdom. Om det gäller för dig bör du erbjudas behandling med GLP-1-analogen liraglutid eller SGLT-2-hämmaren empagliflozin för att sänka ditt blodsocker.
 

Akarbos eller pioglitazon i undantagsfall

I undantagsfall kan akarbos eller pioglitazon erbjudas, enbart eller som tillägg till metformin. Akarbos hämmar upptaget av socker i tarmen och begränsar på så sätt höjningen av blodsocker efter måltiden. Akarbos har mindre effekt på HbA1c än andra behandlingar och ger hög risk för biverkningar i magen och tarmarna.
 
Pioglitazon som tillhör läkemedelsgruppen glitazoner, ökar kroppens känslighet för insulin. Det sänker nivån av blodsocker, framför allt genom att påverka fettvävnaden. Behandlingseffekten är lika bra som för metformin men ger också vissa biverkningar.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med typ 2-diabetes
  • metformin om patienten tål läkemedlet och det inte finns något som talar emot användning av det
  • mätning av vitamin B12 för den som behandlas med metformin 
och kan erbjuda
  • insulin som tillägg till metformin
  • insulin, repaglinid eller sulfonureider enbart
  • repaglinid eller sulfonureider som tillägg till metformin
  • GLP-1-analoger enbart eller som tilllägg till metformin
  • DPP-4-hämmare enbart eller som tillägg till metformin
  • SGLT-2-hämmare enbart eller som tillägg till metformin 
och kan i undantagsfall erbjuda
  • akarbos enbart eller som tillägg till metformin
  • pioglitazon enbart eller som tillägg till metformin 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom
  • GLP-1-analogen liraglutid
  • SGLT-2-hämmaren empagliflozin.

Insulinbehandling kan bli nödvändig

Typ 2-diabetes är en sjukdom som försämras med tiden. Blodsockret stiger, vilket innebär att behandlingen efter hand måste förstärkas för att blodsockret ska hållas på en bra nivå. Det kan innebära tillägg av flera läkemedel i tablettform och kanske även insulin. Tio år efter insjuknandet behöver nära hälften av patienterna behandling med insulin.
 
Om du har typ 2-diabetes och inte når en bra blodsockernivå med enbart tablettbehandling finns flera insulinbehandlingar som kan vara aktuella.
 

Kombination av tablett och insulin 

I första hand bör du erbjudas en kombination av tablettbehandling och basinsulin i form av medellångverkande så kallat NPH-insulin. Detta tar du innan du lägger dig på kvällen. I andra hand rekommenderas långverkande så kallade insulinanaloger som detemir, glargin eller degludec. I en insulinanalog är insulinets uppbyggnad något ändrad jämfört med kroppens eget insulin.
 

Långverkande insulin om risk för lågt blodsocker på natten

Om NPH-insulin ger dig problem med lågt blodsocker på natten kan du istället få långverkande insulinanaloger som detemir eller glargin. För dig som har hemsjukvård och får hjälp att ta ditt insulin kan detta innebära att du slipper hembesök på natten. I andra hand rekommenderas den långverkande insulinanalogen degludec.
 

Blandinsulin i vissa fall

Injektioner med blandinsulin, en fast kombination av snabbverkande måltidsinsulin och medellångverkande insulin används också ofta. Antingen ges de enbart eller i kombination med tabletter. Vissa patienter använder kortverkande måltidsinsulin i kombination med basinsulin som vid typ 1-diabetes.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med otillräcklig blodsockerkontroll av tablettbehandling
  • NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH-insulin)
  • insulin detemir eller insulin glargin om behandling med NPH-insulin ger upprepade blodsockerfall på natten 
och kan i undantagsfall erbjuda
  • insulin degludec vid otillräcklig blodsockerkontroll där insulin glargin som basinsulin ger upprepade blodsockerfall
  • insulin detemir, insulin glargin eller insulin degludec.

Läkemedel vid högt blodtryck

Om du har högt blodtryck bör du erbjudas behandling med läkemedel som sänker blodtrycket. Högt blodtryck är den viktigaste orsaken till stroke och bidrar i hög grad till ökad risk för hjärtinfarkt, nedsatt cirkulation i benen och njursvikt.
 

Ändrad livsstil räcker ibland 

Om ditt blodtryck bara är måttligt förhöjt och du inte har äggviteämnet albumin i urinen kan kombinerade livsstilsåtgärder ha tillräcklig effekt på blodtrycket. Det innebär patientutbildning om kost, motion och eventuellt andra åtgärder.
 

Blodtrycket bör ligga under 140/85

Målsättningen vid behandling är att ditt blodtryck ska ligga under 140/85 mm Hg. Men behandlingen ska utformas utifrån nytta och risk för dig. För unga patienter och för patienter med äggvita i urinen kan det vara motiverat med ett lägre blodtryck.
 

Bärbar mätare i ett dygn

Om ditt blodtryck varierar och det finns osäkerhet om det är för högt bör du erbjudas en bärbar blodtrycksmätare under ett helt dygn. Den mäter hur blodtrycket varierar över dygnet.
 

Forskningsstöd saknas för acetylsalicylsyra

Det finns en felaktig föreställning att värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra skulle förebygga högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes utan någon hjärtsjukdom. Men det saknas forskningsstöd för det.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes
  • bärbar blodtrycksmätare för att mäta blodtrycksvariationer i ett dygn vid misstanke om högt blodtryck 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes och högt blodtryck
  • kombinerade livsstilsåtgärder med patientutbildning om kost, motion och eventuellt andra åtgärder om patienten inte har albumin i urinen
  • behandling med blodtryckssänkande läkemedel
  • ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare om det finns förhöjd nivå av albumin i urinen
Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda patienter med diabetes utan tidigare hjärtsjukdom
  • behandling med acetylsalicylsyra i förebyggande syfte.

Blodfettsrubbningar kan leda till hjärtinfarkt och stroke

Blodfettsrubbningar är en av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt. Men det bidrar också till ökad risk för stroke och nedsatt cirkulation i benen. Om du har höga blodfetter och din läkare bedömer att du har hög risk att bli sjuk i hjärt-kärlsjukdom bör du få läkemedelsbehandling med statiner. Det minskar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdom och förtidig död.
 

Ändrade levnadsvanor kan vara tillräckligt 

Även om du har en måttlig risk för att få hjärt-kärlsjukdom kan du få behandling med blodfettsänkande läkemedel. Men att förändra levnadsvanorna kan vara tillräckligt och något du kan pröva först. Vad som är lämpligt för dig bedöms i samråd med din läkare.
 

Behandling behöver anpassas till ålder

Om du är äldre och har flera andra sjukdomar är det extra viktigt att behandlingen anpassas till din ålder och förväntad nytta av behandlingen. Användning av många läkemedel ökar samtidigt risken för biverkningar.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes
  • intensiv behandling med statiner vid mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom (att behandlingen är intensiv innebär att en högre dos av läkemedlet ges än vid standardiserad, ordinär behandling)
  • standardiserad behandling med statiner vid hög risk för hjärt-kärlsjukdom
och kan erbjuda patienter med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom
  • standardiserad behandling med statiner.

Inför en graviditet

Om du har diabetes och planerar att bli gravid bör du erbjudas information om diabetes och graviditet av hälso- och sjukvården. Du bör också få multivitamin inklusive folsyra. Tillskott av multivitaminpreparat och folsyra före och under graviditeten tycks minska risken för missbildningar hos barnet till följd av diabetes.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvinnor i fertil ålder med diabetes som planerar att bli gravida
  • information om diabetes och graviditet
  • tillskott av multivitamin inklusive folsyra.

Vid graviditet

Det finns ett direkt samband mellan höga blodsockervärden (hyperglykemi), ökad risk för missbildningar och barn med hög födelsevikt (makrosomi). Om du har typ-2 diabetes och är gravid eller planerar att bli gravid bör du därför erbjudas stöd för att förbättra ditt blodsocker. Det minskar risken både för hyperglykemi och för makrosomi.
 

Egenmätning efter måltid under graviditet 

Du bör även erbjudas egenmätning av ditt blodsocker efter måltider under graviditeten. När du har kunskap om värdet på ditt blodsocker kan du göra något åt ett för högt eller för lågt blodsockervärde. Höga eller låga blodsockervärden kan ge komplikationer i form av havandeskapsförgiftning, blodsockerfall hos det nyfödda barnet och ökad fostertillväxt.
 

Fortsatt behandling med metformin

Om du behandlas med metformin bör du fortsätta med det under graviditeten. Forskning visar att fortsatt behandling inte leder till någon ökad risk för barnet.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda gravida kvinnor med typ-2 diabetes
  • stöd till förbättrad blodsockerkontroll
  • egenmätning av blodsockernivån under graviditeten

och kan erbjuda

  • fortsatt behandling med metformin.

Sidan är uppdaterad 2018-11-01 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.