Behandling

Goda levnadsvanor när det gäller mat, fysisk aktivitet och rökstopp är grunden för all behandling av typ 2-diabetes.

Om du har diabetes typ 2 och goda levnadsvanor inte har tillräcklig effekt på ditt blodsocker behöver du sänka det med hjälp av läkemedel. Det kan vara i tablettform eller med insulin. En långsiktigt bra nivå på blodsocker, blodtryck, blodfetter och rökstopp minskar i hög grad risken för du ska få medicinska komplikationer till följd av din diabetes. Komplikationerna kan vara nervskador, skador på njurarna, förändringar i ögonbotten och hjärt-kärlsjukdomar.  

Utbildning och stöd till egenvård

Om du har diabetes behöver du varje dag fatta många beslut om hur du ska hantera din sjukdom. Det är viktigt att du känner dig delaktig i den vård du får. Därför bör du erbjudas patientutbildning för att öka din kunskap om sjukdomen och lära dig om egenvård. Utbildningen bör ledas av någon som både har kunskap om diabetes och pedagogisk kompetens. Den kan ske individuellt eller i grupp.
 

Information på ett språk du förstår 

Kommer du från ett annat land eller en annan kultur bör hälso- och sjukvården informera om mat och livsstil på ett språk du förstår. Patientutbildning som tar hänsyn till din kulturella bakgrund är en förutsättning för att resultatet av behandlingen ska bli bra. Det kan vara en fördel om en närstående följer med vid besök i vården. Då kan ni gemensamt ta emot den information som ges. Det kan öka möjligheten för att du ska klara av att hålla ditt blodsocker på en bra nivå.
 

Hjälp med stresshantering

Stress kan påverka din diabetes negativt. Om du känner dig stressad kan du erbjudas behandling i stresshantering av särskilt utbildad personal. Behandlingen kan leda till sänkt blodsocker och ökad livskvalitet.
 

Tobaksvanor

Om du röker bör du erbjudas stöd för att sluta röka, i första hand genom vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en utbildad tobaksavvänjare. Om det behövs kan du också få nikotinersättning eller andra receptbelagda läkemedel. Rökning är en av de vanligaste orsakerna till förtidig död, hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, nedsatt cirkulation i benen och njursvikt.  Rökstopp är därför särskilt viktigt för dig som har diabetes.
 

Fysisk aktivitet

Om du har diabetes bör du dagligen vara fysiskt aktiv utifrån dina förutsättningar. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och övervikt. Därför bör du erbjudas stöd för att öka din fysiska aktivitet. Vid behov kan ett recept på fysisk aktivitet, stegräknare eller motionsdagbok användas för att öka din motivation.
 
Den fysiska aktiviteten behöver anpassas till dina egna förutsättningar. Det är särskilt viktigt om du är äldre eller om du också har andra sjukdomar än diabetes. Det kan till exempel vara hjärt- kärlsjukdom, sjukdomar i skelett, leder och muskler, eller andra sjukdomar.
 

Matvanor

Om du behöver ändra dina matvanor bör du i första hand erbjudas vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en person som har kompetens att ge dig stöd så att du kan förändra dina matvanor. Bra val av livsmedel och viktminskning kan stabilisera blodsockret. Bra matvanor är därför särskilt viktigt för dig som har diabetes. Du kan läsa mer om bra val av mat i Socialstyrelsens vägledning Kost vid diabetes som finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats.
 

 

Operation vid kraftig fetma

Det är svårt för många med fetma att gå ner i vikt och behålla den nya vikten. Vissa läkemedel som sänker blodsockret kan dessutom leda till viktökning.
Om du har diabetes och svår fetma med ett BMI, body mass index, över 40 bör vården tillsammans med dig överväga om du behöver opereras. Viktminskning har effekt på blodsockernivån, på högt blodtryck och höga blodfetter.
 

Förberedelse behövs före operation 

En operation är ett omfattande ingrepp som kräver förberedelse, men risken för komplikationer av operationen är låg. Om du opereras kommer du dock att ha ett livslångt behov av vitamintillskott och provtagningar.
 

Dina önskemål vägs in i beslutet

En operation kan minska vikten med drygt 25 procent i upp till fem år efter operationen. Det mesta av viktminskningen kvarstår efter tio år. Det finns en viss osäkerhet om framtida biverkningar, effekt och livskvalitet på längre sikt. Därför är det viktigt att du får diskutera med din läkare om för- och nackdelar med en operation. Dina önskemål vägs in vid beslut om operation. Det gör även
läkarens bedömning av nytta och risk i jämförelse med andra alternativ till behandling.
 

Operation kan övervägas vid BMI 35

Om du har ett BMI på 35 eller högre och har svårt att nå en bra blodsockernivå trots läkemedel och livsstilsförändringar kan en operation övervägas. Erfarenheter från forskning visar dock att effekterna av operationen kan vara lägre jämfört med om du har ett ännu högre BMI.
 
Efter en fetmaoperation behöver din hälsa regelbundet följas upp i hälso- och sjukvården. Om det behövs bör du även fortsättningsvis få stöd att hålla bra levnadsvanor.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med typ 2-diabetes
  • gruppbaserad patientutbildning i egenvård
  • gruppbaserad patientutbildning i egenvård som tar hänsyn till kulturell bakgrund
  • möjlighet för närstående att följa med vid besök i vården
  • stöd att sluta röka
  • stöd för ökad fysisk aktivitet
  • stöd för att förändra ohälsosamma matvanor
  • fetmakirurgi med fortsatt uppföljning i hälso- och sjukvården vid svår fetma (BMI över 40) 
och kan erbjuda
  • stresshantering av utbildad personal i samband med stress som är relaterad till att leva med typ 2-diabetes
  • fetmakirurgi med fortsatt uppföljning i hälso- och sjukvården vid fetma (BMI 35-40) och svårigheter att uppnå kontroll av riskfaktorer och blodsockernivå 
och kan i undantagsfall erbjuda
  • intensiva kombinerade livsstilsåtgärder vid övervikt eller fetma – det gäller kost, motion och eventuellt andra åtgärder.

 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.