Att förebygga komplikationer

Om du har diabetes är det viktigt att förebygga komplikationer i bland annat ögon, njurar och fötter.

Om du har diabetes bör du regelbundet få göra ögonbottenundersökning så att du kan få behandling om det skulle behövas. Det minskar risken för olika typer av synnedsättningar som annars kan drabba dig - i värsta fall blindhet. Om du har typ 1-diabetes brukar du få göra ögonbottenundersökning vartannat år om du inte har någon sjukdom i ögats näthinna. 
 

Undersökning av äggvita i urinen 

Om du har diabetes bör det undersökas varje år om du har äggviteämnet albumin i urinen. Sviktande njurfunktion är vanligt och en allvarlig komplikation vid diabetes. Genom regelbunden kontroll av äggvita i urinen kan det tidigt upptäckas om dina njurar riskerar att skadas. En ökad mängd äggvita tyder på det. Har du höga halter av äggvita i urinen finns också en starkt ökad risk för att du ska få hjärt- och kärlsjukdom. 
 

Mat med mindre mängd protein 

Om du är i en tidig fas av njursjukdom kan du erbjudas råd om kost med mindre mängd protein än vanligt. Det har en gynnsam effekt på njurfunktionen och kan skjuta upp behovet av dialys. 
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes
  • årlig undersökning för att mäta om det finns äggvita i urinen
och kan till patienter med diabetes i tidig fas av njursjukdom
  • erbjuda råd om kost med mindre mängd protein än vanligt.

Fotproblem 

Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem som svårläkta fotsår och infektioner. Det kan också ge felställningar i foten som hammartå, nedsjunkna främre fotvalv eller hallux valgus. Problem som kan inverka negativt på din livskvalitet. 
 

Fötterna behöver undersökas regelbundet 

Om du har diabetes bör dina fötter undersökas regelbundet för att försämrad cirkulation och felställningar ska kunna upptäckas. Har du nedsatt känsel och cirkulation i fötterna bör du erbjudas förebyggande fotvård. 
 

Fotteam med olika yrkeskategorier 

Om du har diabetes och svårläkta fotsår eller infektioner, bör du erbjudas behandling och uppföljning hos ett så kallat multidisciplinärt fotteam. Teamet kan bestå av diabetesläkare, diabetessjuksköterska, kärlkirurg, infektionsläkare, ortoped, fotterapeut, ortopedingenjör, radiolog och klinisk fysiolog. 
 

Flera tänkbara behandlingar 

Fotteamet kan erbjuda åtgärder som kan ge förbättrad cirkulation. De kan också förebygga och behandla infektion och minska bensvullnad och smärta. Teamet kan även erbjuda ortopedteknisk behandling med särskilda skor, fotbäddar, ortoser eller gips och lokal sårbehandling.  
 

Behandling med undertryck för svårläkta fotsår 

Du kan erbjudas behandling med undertryck om du har svårläkta fotsår utan tecken på försämrad blodcirkulation. Behandlingen går till så att ett förband av gasväv eller skum placeras i såret som förseglas och ansluts till en specialpump. Ett tillfälligt eller kontinuerligt undertryck i såret skapas då som bidrar till att få bort död vävnad och sårvätska. Undertryck verkar också kunna öka blodflödet i sårområdet, minska svullnaden och bidra till ökad sårläkning. 
 

Behandling med hyperbar syrgas för kroniska svårläkta fotsår 

I undantagsfall kan du erbjudas behandling med hyperbar syrgas om du har kroniska, svårläkta sår. Du får då andas in syre med högre tryck än vanligt i en tryckkammare. Behandlingen ges som en serie behandlingar. Det görs för att syresätta vävnaden och skynda på sårläkningen. Det är dock osäkert hur stor effekt behandlingen har. 
 

Belastningsbart gips vid svårläkt fotsår på framfoten 

Om du har svårläkta sår i framfoten bör du erbjudas ett belastningsbart gips. Ibland kan du istället få ortopedteknisk behandling med skor, fotbäddar eller avtagbara ortoser. Men det har sämre effekt än gips. 
 

Kraftigt försämrad blodcirkulation kan leda till kallbrand 

Om du har svårläkta sår på fötterna och din blodcirkulation har blivit kraftigt försämrad av din diabetes kan vävnaden i fötterna dö. Det kallas för kallbrand eller gangrän med en medicinsk term. 
 

Påverkan på hela kroppen 

Försämrad blodcirkulation kan ge sjukdomssymtom från hela kroppen, något som kallas systempåverkan. Det kan också ge stark smärta som är svår att lindra. 
 

Amputation kan bli nödvändig 

Om du har gangrän och symtom från hela kroppen eller svår smärta på grund av dålig blodcirkulation som inte går att åtgärda bör du erbjudas amputation av foten. 
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör i förebyggande syfte erbjuda patienter med diabetes
  • regelbunden undersökning av fötterna för att felställningar ska kunna upptäckas
  • ortopedteknisk behandling för att förebygga sår på fötter med felställningar, nedsatt cirkulation och/eller dålig känsel
  • test för att undersöka cirkulationsrubbningar i foten genom att känna pulsen på fötterna   görs på patienter där det inte är känt om de har nedsatt cirkulation
  • förebyggande fotterapi till patienter med högriskfötter som omfattar regelbunden undersökning, fotvård, undervisning och utprovning av skor 
Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda patienter med diabetes
  • testning av cirkulationsrubbningar i foten med hjälp av ankel- eller tåtryck på personer utan känd eller misstänkt cirkulationsrubbning 
Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med diabetes, felställningar i fötterna och normal cirkulation och känsel
  • ortopedteknisk behandling för att förebygga sår 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes och allvarliga komplikationer i fötterna
  • behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes och svårläkta sår
  • mätning av ankeltryck eller tåtryck vid fotsår och misstänkt cirkulationsrubbning
  • sårvård med kompresser, förband, plattor eller geler vid infekterade svårläkta sår
  • ortopedteknisk behandling belastningsbart gips vid svårläkt sår i framfoten
  • remiss för kärlkirurgisk bedömning vid svåra fotsår med misstanke om bristande cirkulation 
och kan erbjuda
  • ortopedteknisk behandling med skor, fotbäddar eller avtagbara ortoser vid svårläkt sår i framfoten
  • behandling med undertryck vid svårläkta fotsår som inte beror på försämrad blodcirkulation 
och kan i undantagsfall erbjuda
  • sårvård med lokala anitmikrobiella medel eller silverimpregnerade förband vid svårläkta och infekterade fotsår
  • sårvård med tillväxtfaktorer, matrixmodulatorer, cellmattor eller cellkulturer vid svårläkta fotsår
  • behandling med hyperbar syrgas vid kroniska svårläkta fotsår 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter som har diabetes med gangrän och allvarlig systempåverkan eller svår smärta på grund av försämrad blodcirkulation som inte kan behandlas
  • amputation.

Diabetesneuropati 

Om du har diabetesneuropati det vill säga nervskador som ger dig smärtor till exempel i foten, bör du få smärtlindrande behandling. 
 

Tricykliska antidepressiva i första hand 

I först hand bör du erbjudas läkemedel av typen tricykliska antidepressiva (amitryptilin) om du har diabetesneuropati. 
 

Alternativa läkemedel 

Om förstahandsvalet inte är lämpligt för dig bör du i stället erbjudas duloxetin eller gabapentin. Om dessa läkemedel inte hjälper kan du erbjudas pregabalin. De olika läkemedlen har likvärdig effekt på smärtan, därför kan du tillsammans med din läkare pröva dig fram för att se vilka som fungerar bäst för dig. Pregabalin ska dock tas med vis försiktighet eftersom det finns risk för beroende. 
 

TENS i undantagsfall 

I undantagsfall kan du erbjudas smärtlindring med TENS-behandling. TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering. Det innebär elektrisk stimulering av nerverna via elektroder, små plattor som fästs på huden. Det finns ingen forskning som visar att TENS har effekt och läkemedel ger bättre effekt. Men TENS har inga kända biverkningar. 
 

Capsaicin i undantagsfall 

Även läkemedlet capsaicin kan ges i undantagsfall. De läkemedel som beskrivs i de första styckena ovan ger bättre effekt, men det finns ibland ett behov av flera behandlingsalternativ. 
 

SSRI har ingen effekt på nervsmärta 

Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda behandling med antidepressiva så kallade SSRI-preparat.  De saknar smärtlindrande effekt vid diabetesneuropati. 
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med misstänkt neuropati
  • undersökning med monofilament, en tunn fiber som böjer sig vid belastning, eller stämgaffel för att identifiera neuropati i fötterna 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med smärtsam neuropati
  • smärtlindrande behandling med tricykliska antidepressiva (amitryptilin)), duloxetin eller gabapentin
och kan erbjuda
  • smärtlindrande behandling med pregabalin 
och kan i undantagsfall erbjuda
  • smärtlindrande behandling med TENS
  • behandling med capsaicin 
Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda
  • SSRI-preparat eftersom de saknar smärtlindrande effekt vid diabetesneuropati.

Munhälsa 

Den som har diabetes får ofta mer karies än personer utan diabetes. Det beror bland annat på minskat salivflöde och hög sockerhalt i saliven. Det är också vanligare med djupa tandfickor och inflammationssjukdomar i vävnaderna kring tänderna. Dessa inflammationer är dessutom ofta allvarligare hos personer med diabetes, vilket i sin tur påverkar blodsockernivån negativt. 
 

Behandling av inflammation i tandköttet sänker blodsockret 

Om du har problem med karies eller inflammationer bör du vända dig till tandvården för förebyggande åtgärder eller behandling. Forskningsstudier visar att behandling av tandköttsinflammation kan ge en avsevärd sänkning av nivån på ditt långtidsblodsocker HbA1c. Effekten är jämförbar med vissa läkemedel.
 
Om du är äldre och har flera sjukdomar samtidigt är det särskilt viktigt att göra något åt en försämrad munhälsa. 
 
Om du har en svårinställd diabetes kan du ha rätt att få så kallat särskilt tandvårdsbidrag. Det gäller personer som under en period på minst sex månader har haft tre på varandra följande värden på HbA1c som är över 73 mmol/mol. En förutsättning är att den rekommenderade behandlingen har följts. 
 
För att kunna ansöka om bidraget måste du ha ett läkarintyg som styrker att du har en svårinställd diabetes. Stödet kan användas till undersökning och förebyggande tandvård. 
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör 
  • hänvisa patienter med diabetes som har ökad risk för försämrad munhälsa till tandvården.

Karpaltunnelsyndrom 

Om du har diabetes kan du även drabbas av stickningar och domning i fingrarna, så kallat karpaltunnelsyndrom. Det beror på att nerver kommer i kläm. 
 

Handledsstöd eller operation 

Besvären vid karpaltunnelsyndrom kan lindras med hjälp av ett handledsstöd, en ortos. Om inte det ger tillräcklig hjälp bör du få en remiss för ställningstagande till om en operation behövs.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med diabetes
  • behandling med ortos vid diagnosen karpaltunnelsyndrom
  • remiss för ställningstagande till operation vid ständiga besvär av karpaltunnelsyndrom om behandling med ortos varit otillräcklig.

Skuldersmärta

Skuldersmärta är vanligt hos personer med diabetes. Om du har diabetes och samtidigt så kallad diabetesaxel bör du erbjudas behandling hos en sjukgymnast/fysioterapeut. Erfarenheterna i vården visar att det brukar ha god effekt. 
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes och diabetesaxel
  • behandling med sjukgymnastik.

Potensbesvär/Impotens

Om du har diabetes kan du ha svårt att få erektion som en följd av sjukdomen. Då kan du erbjudas behandling med PDE5-hämmare i form av tabletter eller prostaglandin, PGE. Prostaglandin ges i form av ett flytande läkemedel med en dospipett i urinröret, uretral behandling.
 

​Rekommendationer 

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med diabetes och potensbesvär
  • behandling med PDE5-hämmare 
och kan erbjuda
  • uretral behandling med PGE1.

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.