Behandling

Läkemedelsbehandling med insulin är grunden för behandling av typ 1-diabetes liksom goda levnadsvanor som gäller kost, motion och rökstopp.

​En långsiktigt bra blodsockernivå, bra nivåer för blodtryck och blodfetter och rökstopp är viktigt när du har diabetes. Det minskar tydligt risken för diabeteskomplikationer som nervskador, njurskador, förändringar i ögonbotten och hjärt-kärlsjukdomar. I dagsläget finns inga kända sätt att förebygga typ1-diabetes.

Utbildning och stöd till egenvård

Om du har diabetes behöver du varje dag fatta många beslut om hur du ska hantera din sjukdom. Det är viktigt att du känner dig delaktig i den vård du får. Därför bör du erbjudas patientutbildning för att öka din kunskap om sjukdomen och lära dig om egenvård. Utbildningen bör ledas av någon som både har kunskap om diabetes och pedagogisk kompetens. Den kan ske individuellt eller i grupp.

Information på ett språk du förstår

Kommer du från ett annat land eller en annan kultur bör hälso- och sjukvården informera om mat och livsstil på ett språk du förstår. Patientutbildning som tar hänsyn till din kulturella bakgrund är en förutsättning för att resultatet av behandlingen ska bli bra. Det kan vara en fördel om en närstående följer med vid besök i vården. Då kan ni gemensamt ta emot den information som ges. Det kan öka möjligheten för att du ska klara av att hålla ditt blodsocker på en bra nivå.
 

Hjälp med stresshantering

Stress kan påverka din diabetes negativt. Om du känner dig stressad kan du erbjudas behandling i stresshantering av utbildad personal. Behandlingen kan leda till sänkt blodsocker och ökad livskvalitet.
 

Tobaksvanor

Om du röker bör du erbjudas stöd för att sluta röka, i första hand genom vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en utbildad tobaksavvänjare. Om det behövs kan du också få nikotinersättning eller andra receptbelagda läkemedel. Rökning är en av de vanligaste orsakerna till förtidig död, hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, nedsatt cirkulation i benen och njursvikt. Rökstopp är särskilt viktigt för dig som har diabetes.
 

Fysisk aktivitet

Om du har diabetes bör du dagligen vara fysiskt aktiv utifrån dina förutsättningar. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och övervikt visar forskning.
 
För typ 1-diabetes finns inte tillräcklig forskning för att kunna värdera effekten av fysisk aktivitet. Men erfarenheten i vården - så kallad beprövad erfarenhet - visar att vinsten med regelbunden fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes är lika stor som för personer utan diabetes. Därför bör du erbjudas stöd för att öka din fysiska aktivitet. Vid behov kan ett recept på fysisk aktivitet, stegräknare eller motionsdagbok användas för att öka din motivation.
 
Den fysiska aktiviteten behöver anpassas till dina egna förutsättningar. Det är särskilt viktigt om du är äldre eller om du även har andra sjukdomar än diabetes. Det kan till exempel vara hjärt-kärlsjukdom, sjukdomar i rörelseorgan eller andra sjukdomar. 
 

Matvanor

Om du behöver ändra dina matvanor bör du i första hand erbjudas vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en person som har kompetens att ge dig stöd så att du kan förändra dina matvanor. Bra val av mat och viktminskning kan stabilisera blodsockret. Bra matvanor är därför särskilt viktigt för dig som har diabetes. Du kan läsa mer om detta i Socialstyrelsens vägledning Kost vid diabetes - en vägledning för  hälso- och sjukvården som finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats.
 
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med typ 1-diabetes

  • gruppbaserad patientutbildning i egenvård
  • gruppbaserad patientutbildning i egenvård som tar hänsyn till kulturell bakgrund
  • möjlighet för närstående att följa med vid besök i vården
  • stöd att sluta röka
  • stöd för ökad fysisk aktivitet
  • stöd att förändra ohälsosamma matvanor.

 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.