Behandling

Att få en klaffprotes genom operation eller med kateterburen teknik är vanliga behandlingar vid sjukdomar i hjärtats klaffar.

​Hjärtklaffar har tidigare oftast opererats med så kallad öppen kirurgi, som innebär att bröstkorgen öppnas. Under de senaste åren har en ny teknik utvecklats som ett alternativ för insättning av klaffprotes. Den nya tekniken kallas kateterburen teknik och används framför allt om ditt sjukdomstillstånd innebär att öppen kirurgi är för riskfylld. Med denna metod sätts klaffen in i hjärtat med hjälp av en kateter, oftast via artären i ljumsken. Ett exempel på kateterburen teknik är TAVI (transcatheter aortic valve implantation). 
 

Operation kan vara livräddande 

Om du har aortaklaffel, framför allt förträngning av aortaklaffen, aortastenos, kan en operation där du får en biologisk eller mekanisk klaffprotes vara direkt livräddande. Eller så kan operationen förlänga livet och leda till god livskvalitet.  
 

Hypertrofisk kardiomyopati 

Hypertrofisk kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln eller väggen mellan kamrarna är förtjockad. Det kan ge förträngningar i höger eller vänster kammare som gör att hjärtat får svårt att pumpa ut blodet ur kammaren. 
 

Kirurgisk myektomi 

Genom att operera bort en del av den förtjockade väggen mellan kamrarna, kirurgiskt myektomi, kan blodflödet förbättras. 
 

Alkoholablation 

Alkoholablation innebär att alkohol framkallar en liten kontrollerad hjärtinfarkt som minskar tjockleken på väggen mellan hjärtats båda kammare. Det förbättrar hjärtats pumpförmåga. 
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda klaffkirurgi till patienter som har
  • tydlig aortainsufficiens som inte ger symtom samt nedsatt vänsterkammarfunktion eller slutdiastolisk vänsterkammardiameter > 70-75 mm eller slutsystolisk vänsterkammardiameter > 50-55 mm
  • tydlig degenerativ mitralisinsufficiens som ger symtom, ejektionsfraktion ≤ 60 procent
  • tydlig degenerativ mitralisinsufficiens som inte ger symtom - med tecken på sekundär hjärtpåverkan
och kan erbjuda klaffkirurgi till patienter som har
  • tydlig, inte symtomgivande aortastenos
och kan erbjuda kirurgisk myektomi till patienter som har
  • hypertrofisk kardiomyopati som ger symtom - med hinder för utflödet av blod trots lämplig behandling med läkemedel 
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med tydlig aortastenos som ger symtom och som har så hög risk att öppen klaffkirurgi inte är lämplig
  • kateterburen implantation av aortaklaff (TAVI)
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med tydlig aortastenos som ger symtom och bedöms kunna behandlas med öppen klaffkirurgi men har en hög till medelhög operationsrisk
  • kateterburen implantation av aortaklaff (TAVI)
Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med symtomgivande hypertrofisk kardiomyopati med hindrat utflöde av blod trots lämplig behandling med läkemedel
  • alkoholablation.

Goda levnadsvanor 

Hälso- och sjukvården bör ge dig stöd till goda levnadsvanor om du har en klaffsjukdom. Hälsosamma levnadsvanor kan stärka effekten av behandlingen och motverka att ditt hälsotillstånd försämras.
 

Kvalificerat rådgivande samtal

När det gäller matvanor och stöd att sluta röka bör du i första hand erbjudas vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en person som har kompetens att ge dig stöd att förändra dina matvanor eller att sluta röka.
 

Rådgivande samtal

Om du har ett riskbruk av alkohol eller är för lite fysiskt aktiv bör du erbjudas rådgivande samtal för att få hjälp att göra något åt detta. Samtalet om fysisk aktivitet kan kompletteras med ett skriftligt recept, motionsdagbok eller stegräknare.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med klaffsjukdom
  • kvalificerat rådgivande samtal – för den som röker
  • rådgivande samtal – för den som har riskbruk av alkohol
  • rådgivande samtal och ett skriftligt recept, motionsdagbok och/eller stegräknare till den som inte är tillräckligt fysiskt aktiv
  • kvalificerat rådgivande samtal - för den som har ohälsosamma matvanor
Sidan är uppdaterad 2019-03-06

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.