Behandling

KOL är en komplex sjukdom. Ofta krävs att du får olika behandlingar samtidigt. Flera yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården behöver då samverka. Rökstopp är viktigt om du är rökare.

Olika yrkesgrupper i vården bör samverka kring dig som har KOL. I primärvården finns ibland särskilda astma- och KOL-mottagningar. Beroende på dina behov kan du behöva träffa två eller flera yrkesgrupper, till exempel läkare, sjuksköterska, dietist, kurator, psykolog, arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut.
 

Stöd att sluta röka

Att sluta röka är det allra viktigaste när du har KOL. Rökstopp är den enda åtgärd som kan bromsa utvecklingen av sjukdomen och minska försämringen av lungornas funktion. Om du är rökare bör du erbjudas stöd för att sluta röka. I första hand bör stödet ges genom vad som kallas kvalificerat rådgivande samtal. Det vill säga en serie samtal med en utbildad tobaksavvänjare. Ibland kan du även behöva nikotinersättning eller andra receptbelagda läkemedel.
 

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen när du har KOL. Träning förbättrar din funktionsförmåga. Det kan också öka din livskvalitet och minska risken för att du behöver läggas in på sjukhus jämfört med om du inte tränar.
 

Gångtest mäter den fysiska kapaciteten

För att avgöra om din fysiska kapacitet är nedsatt bör du erbjudas att göra ett sex minuters gångtest. Det går till så att du får gå så långt du kan under sex minuter. Det är tillåtet att sänka farten eller vila men så snart du orkar ska du fortsätta gå. Under testet övervakas din syrgasmättnad, hjärtfrekvens och andning av utbildad personal. Testet ger underlag för hur träningsprogrammet ska läggas upp.
 

Välja träningsform 

Valet av träningsform och intensitet utgår från din fysiska kapacitet och motivation. Det är bra att få handledning av en sjukgymnast/fysioterapeut i början av träningen. Är din kondition nedsatt bör du erbjudas konditions- och styrketräning. Det är viktigt att du så långt som möjligt undviker stillasittande.
 
I anslutning till perioder med försämring är det extra viktigt att du snabbt kommer igång med fysisk aktivitet. Du kan börja så fort du klarar det. 
 

Andningsträning

För att underlätta andningen vid andnöd eller fysisk ansträngning finns en särskild andningsteknik, PEP, Post Expiratory Pressure, som du bör få lära dig. PEP är till god hjälp om du får en akut försämringsperiod eftersom den kan göra det lättare för dig att hosta upp slem. PEP kan även användas när din KOL är stabil.
 

Behandling vid näringsbrist

Viktminskning och undernäring är vanligt vid KOL liksom minskad muskelmassa och muskelstyrka. Undernäringen beror ofta på problem som aptitlöshet, trötthet, andnöd, tugg- och sväljbesvär. Om du har ett BMI, body mass index, som är lägre än 22 bör du dricka näringsdryck och få särskilda kostråd som gör att du kan öka i vikt. Om du har KOL räknas ett BMI lägre än 22 som undernäring.
 

Utbildning och stöd till egenvård

Som KOL-patient bör du alltid erbjudas utbildning och stöd så att du kan delta aktivt i din egen vård. Det kan ske individuellt eller i grupp. Du kan till exempel få råd om hur aktiviteter i vardagen kan göras på ett enklare sätt. Du behöver också kunskap om sjukdomen, om behandling med läkemedel och om bra levnadsvanor. Målet är att din livskvalitet ska förbättras så att antalet perioder med försämring kan minska eller undvikas.
 

Träning i tekniker som spar på energin 

Om din ork är så nedsatt att den begränsar dina dagliga aktiviteter bör du erbjudas särskild träning för att klara av dem. Det kan vara träning i energibesparande tekniker, träning i att hantera perioder med försämring, ångest- och stresshantering och fysisk träning. Det kan också vara att du behöver kostråd, behandling med läkemedel eller hjälp till rökstopp.
 

Skriftlig behandlingsplan

För att du ska kunna ta aktiv del i din egen vård bör du få en skriftlig behandlingsplan.  Den bör innehålla råd om fysisk aktivitet, kost och hur du själv kan starta eller förändra din medicinering om besvären ökar. Planen bidrar till att en försämring kan upptäckas tidigt så att du snabbt kan få behandling. Den utformas i samråd med din läkare och andra yrkesgrupper som samverkar i din vård. Planen följs upp av en KOL-sjuksköterska tillsammans med dig.
 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL

  • vård där olika yrkesgrupper i vården samverkar 
  • stöd att sluta röka
  • utbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp
  • en skriftlig behandlingsplan
  • kostråd och behandling med näringsdryck om BMI är lägre än 22
  • särskild träning i energibesparande tekniker vid nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL som är stabil och med FEV1  mindre än 80 procent av förväntat normalvärde

  • sex minuters gångtest för att mäta fysisk kapacitet vid misstanke om eller konstaterad nedsatt fysisk kapacitet
  • konditions- och styrketräning om den fysiska kapaciteten är nedsatt.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL och akut försämringsperiod - med FEV1 mindre än 80 procent av förväntat normalvärde

  • konditions- och styrketräning med ledarinstruktion i direkt anslutning till den akuta försämringen
  • särskild träning i andningsteknik, PEP, att använda vid akuta försämringsperioder med andnöd.

Hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter med KOL i stabilt skede

  • särskild träning av andningsteknik, PEP, när sjukdomen är stabil.
 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.