Behandling med läkemedel

Om din KOL ger besvär bör du få behandling med läkemedel. Det kan lindra symtomen och minska antalet perioder med försämring.

Här kan du ta del av Socialstyrelsens rekommendationer om vad vården bör tänka särskilt på vid behandling med läkemedel av KOL. Det är alltså inte en komplett beskrivning av alla läkemedel vid KOL utan ett urval av den läkemedelsbehandling som kan ges och som Socialstyrelsen ger hälso- och sjukvården vägledning om. En fullständig beskrivning hittar du på Läkemedelsverkets webbplats.
 
På FASS för allmänheten kan du få information om de läkemedel du använder genom att skriva in namnet på läkemedlet i sökrutan.
 
Du kan också läsa på 1177 Vårdguiden om hur läkemedel vid KOL ska användas. 
 
 
 
 

När KOL ger symtom  

När du har KOL och behöver regelbunden behandling med läkemedel bör du i första hand erbjudas långverkande läkemedel som vidgar luftrören. De kan tas antingen i form av antikolinergika eller beta-2-stimulerare som verkar i 24 timmar. Om du har upprepade perioder med försämring kan dessa läkemedel även tas i kombination. Medicinen som tas via inandning gör det lättare att andas. 

Ibland ges tilläggsbehandling med långverkande beta-2-stimulerare, som verkar i 12 timmar. Effekten är dock sämre än för beta-2-stimulerare som verkar i 24 timmar. 

Läkemedlet teofyllin ska enbart användas i undantagsfall som tilläggsbehandling. Det kan användas när effekten av långverkande luftrörsvidgande läkemedel är otillräcklig. Behandlingen har bara en liten effekt på symtomen och risken för biverkningar är stor. Men om du behandlas med teofyllin och det fungerar bra för dig bör du fortsätta ta det. 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL som har symtom

  • långverkande läkemedel i form av antikolinergika eller beta-2-stimulerare som verkar i 24 timmar

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL som har otillräcklig effekt av långverkande antikolinergika

  • tilläggsbehandling med långverkande beta-2-stimulerare som verkar i 24 timmar

och kan erbjuda

  • tillägg av långverkande beta2-stimulerare som verkar i 12 timmar

Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda patienter som har KOL och otillräcklig effekt av långverkande beta-2-stimulerare

  • tillägg av teofyllin om behandling med långverkande beta-2-stimulerare varit otillräcklig.

KOL med akut försämringsperiod

Om du har en akut försämringsperiod av KOL bör du få kortison i tablettform. Det hjälper till att minska inflammationen i hela kroppen och har därför en kraftigare effekt. Tiden för behandlingen bör vara så kort som möjligt för att minska risken för biverkningar.

Teofyllin bör endast ges i undantagsfall, när annan behandling prövats vid akut försämringsperiod utan bra resultat. Effekten av Teofyllin är inte vetenskapligt styrkt och det finns risk för biverkningar av detta läkemedel.
 

KOL med upprepade försämringsperioder

Vid upprepade perioder med försämring bör du få inhalationssteroider i kombination med långverkande luftrörsvidgande behandling. Du bör inte ta enbart inhalationssteroider eftersom effekten är sämre än med kombinationsbehandling.

Acetylcystein i form av brustablett eller som lösning för inandning med nebulisator bör endast erbjudas i undantagsfall om du har upprepade försämringsperioder. Det beror på att effekten av detta läkemedel är liten.

Om du har KOL, kronisk bronkit och upprepade perioder med försämring trots att du tar långverkande läkemedel som vidgar luftrören, bör du få tillägg av läkemedlet roflumilast. Det minskar inflammationen i lungorna.

Om du har en period med försämring och läkaren misstänker att du har en bakterieinfektion bör du få antibiotika. 

​Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL och akut försämringsperiod

  • kortison i tablettform.

och kan i undantagsfall erbjuda

  • teofyllin.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL och upprepade försämringsperioder - som behandlas med långverkande beta-2-stimulerare

  • inhalationssteroider i kombination med långverkande beta-2-stimulerare.

Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda patienter med KOL och upprepade försämringsperioder – som inte behandlas med långverkande beta-2-stimulerare

  • enbart inhalationssteroider.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL och försämringsperiod

  • antibiotika vid misstänkt bakterieinfektion

och kan i undantagsfall erbjuda

  • acetylcystein i form av brustablett eller som lösning för inandning med nebulisator.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter med KOL och kronisk bronkit, som har upprepade försämringsperioder trots långverkande beta-2-stimulerare, med eller utan inhalationssteroider

  • tillägg av roflumilast.

 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.