Om riktlinjerna

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till hälso- och sjukvården om ett urval av undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för dig som patient. De är också underlag för prioriteringar inom
hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har formulerat nationella riktlinjer för en rad kroniska sjukdomar. Ett syfte är att hälso- och sjukvården ska ge en jämlik vård som är av god kvalitet. Riktlinjerna jämför olika åtgärder som kan vara aktuella vid ett visst hälsoproblem.
 
Rekommendationerna rangordnas från 1-10, där 1 är den högst prioriterade och 10 den lägst prioriterade.
  • 1-3 = bör erbjuda
  • 4-7 = kan erbjuda
  • 8-10 = kan i undantagsfall erbjuda.
Prioriteringarna är generella och gäller för grupper av patienter. För dig som patient kan i vissa fall en lågt prioriterad undersökning eller behandling vara den bästa.
 
Dessutom finns rekommendationen FoU, forskning och utveckling om åtgärder som sjukvården inte bör göra rutinmässigt utan enbart som forskning i form av kliniska studier.
 
I vissa fall finns det åtgärder som Socialstyrelsen anser att vården inte alls bör göra. De får rekommendationen bör inte göra.
 
Många undersökningar och behandlingar som görs rutinmässigt finns inte med i riktlinjerna men kan ändå vara viktiga för dig som patient. 

 

 Vad innebär rekommendationerna?

 
​Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer till vården om ett urval av undersökningar och behandlingar. Rekommendationerna är generella och gäller grupper av patienter med samma hälsoproblem. Vilken vård och behandling som passar dig bäst avgörs i samråd mellan din läkare, annan vårdpersonal och dig.